Om polisen > De senaste pressmeddelandena |
| |
|
|
De senaste pressmeddelandena9.4.2013 Sedelsökhundarnas byte nästan 2 miljoner euro – terriern Jekku är den nyaste förstärkningenEn liten vit blixt kilar genom hallen, flyger upp på lådorna och därifrån in i en trång skreva mellan rören i taket. Strax ekar ett skarpt skall: Jekku meddelar att den hittat en bunt sedlar som gömts i rörsystemet. Jekku är polisens nyaste sedelsökhund. Parson russel terriern är så liten och söt att det är svårt att tro att den är en polishund. Man ska dock inte döma Jekku efter håren: i vissa sökuppgifter slår den de traditionella polishundsraserna, till exempel schäfern och den belgiska vallhunden just med sin lilla och lätta uppbyggnad. – Terriern går smidigt till ställen dit stora hundar inte ryms och den är förstås också lättare att lyfta upp på ställen som ligger högt. Som jaktras har den en känslig nos och är ihärdig, beskriver hundens ledare Miikka Ounila vid Päijänne-Tavastlands polisinrättning. Polishunden Jekkus fackområde är spårning, saksök och specialsök, dvs. sökning av narkotika, pengar och vapen. Terrier används som tjänstehundar även i andra länder och i Finland arbetar Jekkus raskamrater bland annat vid Gränsbevakningsväsendet. Utöver euro har man hittat över 40 kilo narkotika Finlands första polishundar som utbildats för sedelsök började sitt arbete 2009. En sedelhund har utbildats till att identifiera lukten av sedlar och hunden används för att söka sedelgömmor i byggnader och i terrängen. Alla Finlands sedelhundar är grundutbildade till specialnarkotikahundar, sålunda söker de samtidigt både pengar och narkotika. Utnyttjandet av sedelhundar vid olika brottsundersökningar har sedan maj 2011 effektiviserats genom Sedelhundsverksamhetens utvecklingsprojekt lett av Polisstyrelsen. Projektet fortsätter åtminstone till slutet av 2013. Under de dryga två åren som projektet har varit igång har sedelhundarna hittat cirka 1,7 miljoner euro, mycket annan valuta samt cirka 40 kg narkotika och nästan 2 000 tabletter olika narkotiska ämnen. – Sedelhundarna har med de gömmor de hittat betalat tillbaka sitt eget pris många gånger om. För många narkotika- och ekonomiska brottslingar har verksamheten blivit olönsam eller omöjlig, förklarar överkommissarie Mikko Maunuksela vid polishundsinrättningen. – Hundar som specialiserats för sedelsök är redan en så väsentlig del av polisverksamheten att sedelhundarnas arbete i Finland fortsätter oberoende av om projektet fortsätter. Det skulle vara idealiskt om varje polisinrättning hade sin egen sedelhund, så att hundar och ledare inte skulle behöva flyttas långa sträckor, säger Maunuksela. För tillfället har polisen i sin användning fem nivåbedömda sedelhundar som är placerade vid polisinrättningar runt om i Finland. Hundarna används flexibelt i olika inrättningars områden. 25.3.2013 Ingen värre rusning att vänta på landsvägarna under påskhelgen Det väntas ingen värre rusning på huvudvägarna under påskhelgen, men det kommer att bildas köer på en del vägavsnitt. Ansvarsfulla bilförare ser till att däcken är i skick och tar reda på vilket väglag som råder. Rörliga polisen, Meteorologiska institutet, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi påminner om att man ska anpassa sitt körsätt enligt rådande förhållanden. Enligt Trafikverket fördelar sig trafiken inför påsken mellan skärtorsdagen och långfredagen i hela landet. Trafiken inför påsken är vanligen som livligast på skärtorsdag eftermiddag mellan klockan 14 och 19 och ännu på långfredagen mellan klockan 9 och 14 är det måttlig trafik. Från huvudstadsregionen går den livligaste trafiken norrut längs riksvägarna 3 och 4. Det är mer trafik än normalt på riksväg 3 till Tammerfors, på riksväg 4 till Lahtis och via Jyväskylä till Uleåborg och Kemi samt på riksväg 5 från Heinola till Varkaus. Körhastigheterna torde ändå hållas på samma nivå som normalt. Returtrafiken är som livligast på samma vägavsnitt och den uppdelar sig på söndagen och måndagen. Många återvänder från påskfirandet redan söndag kväll, men returtrafiken är som livligast på måndag, annandag påsk, mellan klockan 14 och 19. Det är viktigt att bilförarna är medvetna om sitt ansvar. Då trafiken är livligare än vanligt, ökar också risken för olyckor. Ett för kort avstånd till den framförvarande bilen leder lätt till påkörningar. Trafiken löper smidigt då bilförarna följer hastighetsbegränsningarna och håller tillräckligt långt avstånd till bilen framför. "Var och en kan bidra till ökad trafiksäkerhet genom sitt eget uppträdande. Då du håller tillräckligt långt avstånd till bilen framför dig, är det lättare att förutse olika situationer. Då har du både tid och utrymme att agera. Du kan köra lugnare, jämnare och mer ekonomiskt", säger Jussi Pohjonen, kommunikationsdirektör vid Rörliga polisen. Vinterväglaget bör tas i beaktande under påsken Enligt Meteorologiska institutet verkar det ovanligt kalla vädret fortsätta fram till påsken. Särskilt de som reser med bil till Lappland ska ta vinterväglaget i beaktande. Innan resan påbörjas, lönar det sig att kontrollera de senaste väderprognoserna och de gällande varningarna. Information fås också genom att ringa till Meteorologiska institutets jourhavande meteorolog. Man kan också ladda ner olika nya väderapplikationer för smarttelefoner och surfplattor. Ingen brådska med att byta däcken – kontrollera också skicket på sommardäcken Trafiksäkerhetsverket Trafi påminner om att man i vår får använda dubbdäck till 8.4, men att man får använda dem också senare om vädret eller väglaget så kräver. Det lönar sig att kontrollera däckens skick och ringtryck i samband med varje däckbyte. För att undvika vattenplaning bör däckens slityta vara minst 4–5 millimeter. Däcktrycken bör kontrolleras varje månad, eftersom fel däcktryck försämrar fordonets köregenskaper och ökar bränsleförbrukningen. Utöver däcken bör man också regelbundet kontrollera att körljusen fungerar. "Då man tar fram sommarbilen efter vintern, ska man alltid kontrollera däckens skick", säger inspektör Tuomas Peltokangas vid Trafi. "Överlag borde bilförarna fästa mer uppmärksamhet vid att hålla däcken i gott skick, vilket är förutsättningen för att man ska kunna köra tryggt i alla väder."
8.3.2013 Intensifierad övervakning av användningen av bilbälte samt körhastigheterna nästa vecka Polisen intensifierar övervakningen av användningen av bilbälte samt körhastigheterna nästa vecka den 11–17 mars. Den intensifierade övervakningen ingår i en trafikövervakningsoperation som genomförs i hela Europa. Den europeiska trafikpolisorganisationen TISPOL uppskattar att upp till 6 000 människoliv skulle sparas i trafikolyckor runt om i Europa om fordonens förare och passagerare använde bilbälte. Därför vill poliserna i Europa fästa förarnas och passagerarnas uppmärksamhet vid användningen av säkerhetsanordningar. – Övervakningsveckan infaller under en tidsperiod när föret varierar och betydelsen av att hålla rätt hastighet framhävs, säger polisinspektör Timo Ajaste från Polisstyrelsen. Syftet med hastighetsbegränsningarna är att jämna ut hastighetsspridningen i trafikströmmen. Trafik som löper i så jämn hastighet som möjligt minskar behovet av omkörningar, underlättar den tvärgående trafiken och gör det lättare att förutse olika trafiksituationer. – Överhastighet ökar omkörningar, acceleration, för korta avstånd, genande i kurvor samt orsakar ryckig trafik i köer. När hastigheten ökar ökar fordonets rörelsekraft, svängkrafterna ökar och stoppsträckan förlängs, konstaterar Rörliga polisens kommunikationschef Jussi Pohjonen. Enligt Ajaste bygger trygg körning på tre hörnstenar: iakttagande av hastighetsbegränsningarna, nykter och pigg förare och användningen av bilbälte.
28.2.2013
Hela poliskåren utbildas med anledning av lagreformUnder det innevarande året utbildas de finländska poliserna med anledning av en omfattande lagreform, dvs. reformen av polislagen, förundersökningslagen och tvångsmedelslagen. De nya lagarna träder i kraft i början av 2014. Utbildningen ordnas av Polisyrkeshögskolan och genomförs både som när- och webbutbildning. Utbildningen är polisens och åklagarväsendets gemensamma projekt som polisöverdirektören inledde i samråd med riksåklagaren i slutet av 2011. – Alla som arbetar i organisationen deltar i utbildningen i enlighet med det mål som ställts upp för respektive grupp. Dessutom genomförs en omfattande utbildning som gäller förundersökningsarbetet. I denna utbildning deltar förutom polisen även representanter för gränsbevakningsväsendet och tullen som övriga förundersökningsmyndigheter samt åklagarna. Tingsrätternas tingsdomare som behandlar tvångsmedelsärenden kan delta i utbildningen liksom även juristkåren, berättar överlärare Satu Rantaeskola vid Polisyrkeshögskolan som samordnar utbildningen. En betydande lagreform för polisen Lagstiftningsreformen är enligt polisöverdirektör Mikko Paatero mycket betydelsefull för polisens, övriga förundersökningsmyndigheters och åklagarmyndigheternas verksamhet. – Reformen reglerar på ett väsentligt sätt den rättsliga grunden för den förundersökning som görs i början av en straffprocess, säger Paatero. I början av 2014 förnyas grundlagstiftningen som reglerar förundersökningen: polislagen, förundersökningslagen och tvångsmedelslagen. Den tidigare förundersökningslagen och den tidigare tvångsmedelslagen är från 1987 och polislagen är från 1995. Bestämmelserna som gäller dessa lagar har ändrats ett flertal gånger efter att lagarna stiftats, men behov av ändring har fortfarande funnits till exempel i bestämmelserna om hemliga tvångsmedel i tvångsmedelslagen och inhämtande av information i polislagen. Dessa har ansetts utgöra en delvis oklar och svårt kontrollerbar helhet. I helhetsreformen har myndigheternas befogenheter föreskrivits i större omfattning och mer exakt än tidigare. Dessutom beaktas de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt å andra sidan brottsbekämpningens behov bättre än tidigare i bestämmelserna. Bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och hemligt inhämtande av information har dessutom moderniserats och förenhetligats och de tillgängliga medlen har specificerats. Enligt överlärare Satu Rantaeskola framhävs förundersökningssamarbetets ställning i framtiden till följd av att lagstiftningen förpliktar till förundersökningssamarbete. – Målet med förundersökningssamarbetet mellan polisen och åklagaren är att förundersökningsmyndigheten kan rådfråga åklagaren i rättsliga problem som gäller brottsutredningen. Därför kommer förundersökningen och åtalsprövningen att bli snabbare, säger Rantaeskola.
30.1.2013 Polisbarometern: Medborgarna fortfarande i regel nöjda med polisen Merparten av finländarna är nöjda med polisens verksamhet på basis av det ärende som de senast uträttat hos polisen. Polisens starka sidor är förståelse för kunden och ett yrkesmässigt verksamhetssätt. Däremot upplevs det att tillgången till information inte alltid är tillräcklig vid skötseln av ärenden. Unga under 25 år förhåller sig mest kritiska till polisen. Polisbarometern redogör för medborgarnas bedömningar av polisens verksamhet samt deras uppfattningar och åsikter om polisen. En dryg femtedel av finländarna anser att brottsligheten i deras närmiljö är minst ganska allvarlig. Andelen är nästan densamma som i 2010 års barometer. Bland de olika brottstyperna är medborgarna mest bekymrade över rattfylleri och brott med skjutvapen. Också missbruk och försäljning av narkotika oroar många. Finländarna anser att man bäst kan inverka på den allmänna ordningen och säkerheten genom att påverka de ungas inställning till narkotikabruk. Även det upplysningsarbete som görs i skolorna upplevs som viktigt påverkansarbete. Användningen av nättjänster har ökat Användningen av polisens nättjänster har blivit klart vanligare. Inemot 40 procent av finländarna har någon gång besökt polisens webbplats. Polisens synlighet i närmiljön har hållits på samma nivå som tidigare och till och med förbättrats något mätt i frekvensen över observerade polispatruller. Uppskattningen av den tid det tar för att få brådskande polishjälp har ökat något. Allt färre tror sig få polishjälp inom mindre än tio minuter. Var tionde finländare hade blivit offer eller utsatt för ett brott under 2012. Oftast var det fråga om ett egendomsbrott eller skadegörelse på egendom. I större städer var det klart mer sannolikt att bli offer eller utsatt för ett brott än på mindre orter. Cirka 60 procent av de tillfrågade hade någon gång blivit offer eller utsatts för ett brott och varannan hade varit vittne till ett brott. Vanligt att inte göra polisanmälan Andelen dold brottslighet verkar vara betydande. En betydande del av brotten i de vanligaste brottstyperna, t.ex. egendomsbrott och misshandel, anmäls inte till polisen. Särskilt i de yngre åldersgrupperna är det vanligt att anmälan inte görs. Den vanligaste orsaken till att anmälan inte gjordes var i fråga om egendomsbrott eller skadegörelse på egendom att brottet inte ansågs vara tillräckligt allvarligt. Orsaken till att misshandel ofta inte anmäls är att det anses vara en privat angelägenhet. Inom ramen för den pågående omstruktureringen av polisförvaltningen (Pora III) förenklas polisorganisationen och förbättras effekterna av verksamheten. Målet är dock att nivån och kvaliteten på den operativa verksamheten hålls oförändrad såväl i fråga om övervakningen, larmverksamheten och brottsbekämpningen som i fråga om tillståndstjänsterna. Polisbarometern genomfördes nu för sjunde gången (1999, 2001, 2003, 2005, 2007, 2010 och 2012). Undersökningen genomfördes av Otantatutkimus Oy på uppdrag av inrikesministeriet. Uppgiften var att utreda uppfattningarna och åsikterna om polisens omvärld och kvaliteten på polisverksamheten hos finländare i åldern 15–79 år. För undersökningen intervjuades 1 018 personer på 80 orter i oktober-november i fjol. Resultaten av polisbarometern finns på inrikesministeriets webbplats www.intermin.fi/publikation/472012
16.09.2010 I juni inleddes ett brottsbekämpningsprojekt som effektiverade bekämpningen av egendomsbrott i Finland som begås av utländska brottslingar. Målet med den effektiverade bekämpningen är att sända brottslingarna ett tydligt meddelande. Det lönar sig inte att komma till Finland för att begå brott, eftersom risken att åka fast är stor. Det riksomfattande brottsbekämpningsprojektet för bekämpning av brott som begåtts av utländska brottslingar är ett exempel på ett lyckat samarbete mellan myndigheter vid bekämpningen av egendomsbrott. Polisens olika enheter, tullen, gränsbevakningsväsendet och riksåklagarämbetet har samarbetat intensivt. Projektet har också stötts av myndigheter i närliggande länder, bland annat i Estland och Lettland. Polisöverdirektör Mikko Paatero konstaterar att projektet har förutom av det omfattande samarbetet mellan nationella myndigheter också bestått av myndigheter i framför allt Estland, Lettland och Sverige. Även Europol stöder projektets verksamhet. Enligt polisdirektör Robin Lardot har man uppnått utmärkta resultat med den effektiverade bekämpningen. Under sommarmånaderna har 200 utländska brottslingar åkt fast. Projektets verksamhet har främst koncentrerats på brottslingar och kriminella ligor som kommit till landet via hamnarna i Helsingfors, men även andra sätt att ta sig in i landet övervakas. Man strävar efter att upptäcka möjliga brottslingar redan i den ankommande och avgående passagerartrafiken. Möjliga gärningsmän profileras och hittills har ungefär 600 profileringar gjorts. För profileringen ansvarar polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets gemensamma PTG-analysfunktion. - Vi strävar efter att personer med kriminell bakgrund som uppfyller villkoren avvisas redan i hamnen. Övervakning av de brottslingar som ändå kommer in i landet avgörs från fall till fall. Om detta är omöjligt att genomföra hindras kriminell verksamhet till exempel med upprepade inspektioner genomförda av polispatruller. I samband med de inledande åtgärderna för att sätta igång och förverkliga brottsbekämpningsprojektet har lednings- och kommunikationscentralen vid polisinrättningen i Helsingfors spelat en stor roll, berättar Lardot. Projektets viktigaste mål har varit att ta fast brottslingar och ställa dem inför rätta. Med hjälp av projektet testades också hur myndigheternas samarbete fungerar samtidigt som nya former av samarbete utvecklades. Projektet visade också att den förnyade polisförvaltningen fungerar. I början av året reformerades polisförvaltningen och började bestå av två nivåer. Enligt polisöverdirektör Mikko Paatero medför det nya sättet att styra polisens verksamhet goda möjligheter till samarbete såväl mellan olika polisenheter som mellan olika myndigheter. Orsaken till att projektet startades är att mängden brott i Finland som begås av personer som kommer från utlandet under detta årtusende ökat. När de Baltiska länderna anslöts till Schengen-området år 2007 upphörde också gränskontrollerna. Detta har lett till att framför allt mängden brottslingar som kommer via Finska viken ökat. Förutom från de Baltiska länderna kommer kriminella ligor från Polen och Rumänien. I främsta hand är brotten traditionella egendomsbrott, som grova inbrott i bebodda bostäder och affärsutrymmen. Polisstyrelsen Enheten för brosttbekämpning, Promemoria (pdf)
1.6.2010 Polisen har lyckats nå bättre resultat trots de omfattande organisationsförändringarna i fjol. - Uppklaringsprocenten för brott ökade genomgående och även aktionsberedskapstiden var på tidigare nivå, konstaterar polisöverdirektör Mikko Paatero i polisens årsberättelse. Paatero påminner om att medelvärden inte är så intressanta ur medborgarnas perspektiv. Det är viktigare att man får svar på frågorna: varför tog det i mitt fall så länge innan polisen kom eller varför har de inte lyckats klara upp mitt fall. - Vår kanske största utmaning är att behålla balansen mellan tillväxtcentra och de allt glesare bebodda områdena så att man överallt kan känna sig trygg. - Det kräver nya öppningar även för samarbetet mellan myndigheterna och den tredje sektorn. Säkerheten är en gemensam fråga – och vi måste också sköta den gemensamt. Polisens egna resurser räcker inte till. Förutom organisationsreformen kommer år 2009 att gå till historien för operationen som främjade sysselsättningen av arbetslösa poliser. - Antalet poliser var i slutet av året större än på länge. Det skapar också tryck för de kommande åren då antalet utexaminerade poliser kommer att vara betydligt mindre än antalet erfarna kollegor som lämnar arbetslivet.
 Tillbaka | Utskrift
| |
Polisens RSS-kanal 
Andra RSS (på finska)
Andra RSS (på finska)